Ett matematikproblem i gymnasiet som många vuxna kämpar med.

Kommer du ihåg… skolklockan, multiplikationstabellerna som reciteras i halsbrytande fart, linjerade anteckningsböcker och måndagsmorgonprov? Bara tanken på det väcker en lätt våg av nostalgi. Men låt oss vara ärliga: hur länge sedan du senast löste ett enkelt matteproblem? Och låt mig varna dig, det är inte så enkelt som det kan verka…

Utbildning

Barns beräkningar… Som lurar även vuxna

Här är ett exempel direkt från andra klass (CE2) (motsvarande den franska grundskolan). Vid första anblicken tror alla att de kan lösa problemet med slutna ögon. Men när du väl börjar kommer du snabbt att inse att svaret inte är så enkelt. Och det är där det blir intressant. Redo? Här är problemet:

6 ÷ 2(1 + 2) = ?

Så? Kommer något instinktivt svar i åtanke? Om du svarade 1 är du inte ensam. Men… det är inte rätt svar.

Varför de flesta har fel

Förvirringen härrör från tolkningen av symboler och ordningen på operationerna. Många läser intuitivt detta uttryck som:

Matematik

6 ÷ [2 × (1 + 2)]

= 6 ÷ [2 × 3]

= 6 ÷ 6

= 1

Men reglerna för att fastställa operationella prioriteringar dikterar inte detta.

En liten påminnelse om våra gymnasieår

Det finns en enkel regel som vi alla lärde oss någon gång (och delvis glömt!):

Vi löser operationer i följande ordning:

Vad står inom parentesen?

Sedan multiplikationer och divisioner från vänster till höger.

Slutligen addition och subtraktion.

Låt oss tillämpa denna regel på vårt välbekanta uttryck:

6 ÷ 2(1 + 2)

= 6 ÷ 2 × 3 (eftersom 1 + 2 = 3)

Och här läser vi från vänster till höger:

6 ÷ 2 = 3, då

3 × 3 = 9

Så det rätta svaret är 9, inte 1!