växa upp.
Den ensamma jättens barndom
Vid fem års ålder var Angelo redan större än många tioåringar.
I skolan fanns det inga ordentliga skrivbord eller en välkomnande miljö.
Det som fanns var grymma skratt, knuffar och konstiga blickar.
“Mamma, varför kan jag inte vara som de andra?” frågade han en gång gråtande.
Maria tittade kärleksfullt på honom och svarade:
“För att Gud lade ännu mer kärlek i dig när Han skapade dig.”
Ändå var tillgivenhet inte alltid tillräckligt för att skydda honom.
Under rasten höll sig Angelo isolerad och tittade