badrummet.
Först avfärdade jag det som en fas. Barn svettas. Kanske gillade hon inte att känna sig smutsig efter rasten. Men det hände så ofta att det började kännas… inlärt. Inga snacks. Ingen TV. Ibland utan ens en hälsning – bara “Badrum!” och sedan ljudet av låset som vreds.
En kväll frågade jag henne äntligen tyst: “Varför badar du alltid direkt?”
Sophie log ett leende som var lite för inövat och sa: “Jag gillar bara att vara ren.”
Det svaret borde ha lugnat mig. Istället vred det min mage. Sophie var