att jag skulle förstöra din framtid också. Jag var arton och livrädd, Daniel. Jag lät dem bestämma allt.”
Jag slöt ögonen. Någonstans, i ett annat liv, hade jag fått en son. Ett barn med mitt blod, kanske mitt ansikte, kanske min röst – och jag hade aldrig vetat att han existerade.
”Varför nu?” frågade jag och öppnade ögonen. ”Varför berätta det för mig nu? Varför inte före bröllopet?”
”För att jag var en fegis före bröllopet”, sa hon enkelt. ”Och för att han för tre månader sedan hittade mig.” »
Det satte